Det är så mycket som inte alltid är som det ska. Jag fattar ingenting längre. Alltså inte bokstavligen. Utan typ vart jag är, varför jag gör som jag gör, varför andra gör så och blablabla. Sen fattaar jag inte varför jag nödvändigtvis ska behöva annalysera det. Jag har till och med tappat den känslan som gör att man borde känna ångest och må skit, inte för att det är så kul att må skit men det uppskattas ibland så att man vet att man faktiskt lever och har lite känslor överhuvudtaget. Men nej. Jag pallar inte längre. Jag bara skiter i det och går vidare. Det är så hemskt. Jag blir typ rädd. Jag har tappat det helt. Jag är som två personer och the bad guy tar totally över. usch säger jag bara. Och så tycker jag att jag är hemskt ful. Har varit skit duktig och tränat varje dag i 3 veckor nu men mitt träningspass igår gick så fruktansvärt dåligt att det slutade med att jag kom hem och nästan käkade upp hela godisskålen. DET HÄNDER JU INGENTING.